Stout och porterprovning

Ölprovarna hade under helgen som gick en liten provning av stout och porter. Som vanligt genomfördes det som en halvblind provning, dvs vi kände till vilka ölen var men inte i vilken ordning de kom, av fyra öl. Ölen var Sotholmen Extra Stout 7%, Oppigårds Starkporter 5.9%, Anchor Porter 5.6% och Dugges 1/2 Idjit Imperial Porter. Jag sammanfattar nedan ett urval av kommentarer kring utseende, doft, smak, eftersmak och helhetsintryck. Kommentarerna är hämtade från både Markus och Figges protokoll.

Sotholmen Extra Stout 7% är svart i färgen och har djupa dofter av rostad malt med toner av lakrids, kaffe och en förnimmelse av Jenka (Markus). Ingen unkenhet i doften, Smaken är kraftig av rostad malt, rågbröd och lakrids. Kraftig beska Den är smakrik, bränd och har bra beska. Len och mjuk känsla i mun. Eftersmaken först kraftigt malttopp men därefter en lång eftersmak med främst beska men även inslag av rostad malt.

Det bedömdes som bra grejjer! Markus tyckte att det var en kraftfull maltbomb med hög beska. Mjuk, rund med mycket tyngd. Figge sa att ölen hade en djup fyllig smak med kraftig eftersmak och beska, en fin kombination av smakrikedom och mjukhet.

Oppigårds Starkporter 5.9% är svart, har mörka dova dofter mett ett sött inslag. Inslag av saltlakrids och rågbröd. Djup och tung i doft med maltsötma och brända toner. I smak är den rund, lätt bränd med stor maltighet och ingen påtaglig beska. Malten är ganska rak i smak med viss sötma och en lågmäld beska. Tydlig rågbrödssmak och väldigt låg kolsyra. Eftersmaken är lång och maltig med tydlig rökinslag och viss efterbeska men dominerande malt.

Ett bra öl! Mjuk tung med stor maltighet. Rund och rak rostad smak där beskan är tillbakadragen. Behagligt bastant. Efterrättsöl?

Anchor Porter 5.6% är svart och har en doft av lite eska sarpare humletoner ovanpå en maltbas. De lätta dofterna ligger i förgrunden. Smaken ger en relativt hög beska med en medelfyllig kropp. Malten har lite rökta inslag. Humlebeskan är ihärdig och är uppbackad av brända malttoner. Eftersmaken upplevdes i relation till övriga provade öl som något kort och tunn men med viss beska och smak av rökt malt. Helhetsintrycket helt OK men i jämförelse upplevs ölen som något tunn. Stand alone kommer ölen antagligen inte att upplevas som tunn. Annars en trevlig öl med framträdande beska över en bas av rostad malt och med charmig doft. En lättare tung öl helt enkelt.

Dugges 1/2 Idjit, Imperial Porter på 7% är svart i färgen med ett lätt rödaktigt skum. Doften är otroligt fet. Kraftig doft av kavring och bränd maltsötma, kaffe, choklad, lakrids, fudge, charkuterier och mörk sirap. MYCKET kraftfull doft alltså. Smaken är massivt tjockt och kraftfullt. Tydliga smaker av kaffe, choklad och lakrids. Det här handlar om tjock malt och inget annat. Otroligt komplex i smak med viss sälta och rökighet. Eftersmaken ger vissa beska toner efter det tungdova maltmullret. Malten klingar långsamt långsamt av. Fylligheten är nästan lika stor i eftersmak som i smak.

Helhetsintrycket av 1/2 Idjit är att det är otroligt bra, tjockt, aromatiskt, kol, olja, tjära..ja associationerna är många. Full helmaltsbas av bästa rökta sort. Trögflytande och otroligt drygt, en öl som räcker hela kvällen. Ölen är en kavalkad av mörka dofter (obs inte samma sak som onda krafter!) och smaker. En rökt svart bomb i munnen.

Sammanfattat tyckte ölpanelen att 1/2 Idjit var det intressantaste ölet för kvällen och i viss mån vinnare även om alla öl var riktigt bra. Det var ingen öl som gjorde oss besvikna även om Anchor kändes något tunn i jämförelse med de andra ölen, men vi tycker att Anchors Porter är ett bra öl! Det var en intressant provning där variationerna i samma öltyp gjorde provningen intressant. Detta var panelens tredje stout och porterprovning för övrigt.

St.Peters G-Free 4.2%

Detta är ett helt glutenfritt öl. Det lustiga är att det finns ölsorter som inte har påvisbara mängder gluten i sig (för analysmetoden innebär det mindre än 10mg/l) och att de allra flesta öl innehåller mindre gluten än vad en celiakidrabbad bör få i sig dagligen (50mg/dag) så nyttan med ett helt glutenfritt öl känns inte stor alls. Det känns lite onödigt rent av. Man kan ju dricka 5 öl av de sorter som man inte kan påvisa gluten i för tusan! Se lista på Livsmedelsverket.

Till själva ölet då. Ölet är ljust gyllengult och har ett extremt tunnt skum som närmare påminner om såpvattenbubblor. Skummet dör på bara några sekunder. I doften känner jag endast humlearomer, kraftig sådan. I smaken är humlen och beskan väldigt kraftig. Det finns faktiskt ingen annan smak i ölen. Där finns ingen maltbas överhuvudtaget och det durraextrakt som skall fungera som maltsubstitut och tillsammans med karragenanet leverera lite fyllighet gör ett uruselt jobb. Där finns en märklig svag bismak i eftersmaken från durran (eller karragenanet) som jag inte närmare försöker pricka in för det är så obehagligt. Ölen är rent av mycket bitter och har blommiga toner, men tro mig, det är inte en intressant bitterhet som i en maxad IPA, utan det känns bara helt, helt, fel utan en ackompanjerande malt och det är skarpt bittert (gift, flugsvamp?). Tunn i konsistensen eller är det för lite karragenan?

Nej fy tusan. Vore jag glutenintolerant skulle jag gå på de vanliga ölen istället, läsa listan över analyserade öl och hålla mig till de öl där man inte kunnat påvisa gluten. Det här ölet klassar jag som i princip odrickbart. Och dyrt var det (över 30kr!). Nej, nu inser jag hur viktigt det är med malt i ett öl. De öl som man normalt tycker har lite maltsmak har ju faktiskt i själva verket rejält med malt inser jag nu när jag har testat detta "öl" som garanterat saknar malt. Synd att det är St.Peters som har gjort denna smörja, jag gillar ju det bryggeriet och jag gillar verkligen deras vackra flaskor.

Lunator 09 7.9%

Lunator 09 är 2009 års dubbelbock från Grebbestads. Ölet sätts igång under årets första fullmåne och tappas under våren på flaska.

Kraftigt skum, bärnstensröd i färg. Finfin doft där man känner både söta tyngre maltbidrag och från humlen härstammande blommiga och syrliga toner. Toner av choklad, honung och russin fins och jag är på gränsen att känna in en svag vaniljton men jag är lite osäker på den.

En vädigt fyllig men mycket len och mjuk smak, eller rätterligen maltattack. Korn, mämma, rågbröd. Det här gillar jag. Där finns sötma men även övertoner av blommig humle och viss beska som ser till att malten inte blir kväljande.

Riktigt bra! Detta är ett mycket bastant maltigt öl med underbara rågbrödstoner. Alkoholhalten lägger på ytterligare tyngd i ölen utan att göra smaken sämre, tvärt om. Jag kommer på mig själv med att inse att jag gillar de flesta dubbelbockarna jag har provat. Det är något med den här lagervarianten som tilltalar mig. För några år sedan tänkte jag på dubbelbock och alkisöl i samma mening men nej, det är så mycket mer.

Slottskällans Red Ale 5.0%

Ölet utvecklar ett kraftigt storbubbligt skum. Färgen är klar och rödbrun. I doften ligger syrliga och blommiga humletoner och dofter med antydan till pepparkakor kan härledas till malten. I smak är ölen brödig och ger en angenäm blommig beska. Där finn lite dova malttoner med rök, knäckebröd och knäcktoner i malten, det är dock inte överdrivet maltigt. Stora blommiga humletoner. Ölen känns bra balanserad och beskan drar aldrig iväg till någon skarp bitterhet.

En spännande öl! Bra blandning av malttoner med nötter, knäckebröd och en otroligt smakrik blommig humle som där beskan dock känns återhållsam. Jag gillar denna öl av förmodad engelsk stil, en upphottad engelsk puböl.